Permakultur
Skogsträdgården
ingår i något som kallas permakultur,
och som handlar om att planera och
organisera boende, odlingar m.m. på ett
ekologiskt hållbart sätt. Du kan läsa
mer om permakultur på Kosters
Trädgårdars hemsida.
I permakultur är
det viktigt att utnyttja lokala och
förnyelsebara resurser. Genom att
skapa stor biologisk mångfald
skall trädgården till stor del vara
självreglerande när det gäller
skadedjur. Med hjälp av gröngödslingsväxter bygger vi
upp fruktbarheten i jorden. Vi har också
planterat klibbal (Alnus glutinosa) i
lundarna som amträd. Klibbalen
beskärs efterhand och tas slutligen
bort, för att bereda plats för de andra
växterna.
|
Föreningar och arbetsdagar
Föreningen Permakultur i
Sverige och Kärngårdsföreningen deltar i
projektet. Medlemmarna ställer upp med ideellt
arbete på särskilda arbetsdagar.
Vi arrangerar även dagar
med olika teman som anknyter till
skogsträdgården. Även icke-medlemmar är
naturligtvis hjärtligt välkomna att delta!
|
|
| |
Arbetsglädje |
|
Det
aktuella läget
|
|
Det mesta
av grovplaneringen är klar d.v.s. schaktningen
av dammarna, de stora gångarna och utformningen
av lundarna. Vi har dessutom planterat ut
större delen av buskarna och träden och täckt
marken i lundarna med gödsel, tidningar och
hö. Detta för att säkert bli av med
åkertisteln som frodas i den gamla åkermarken.
|
| Ettåriga
grödor som breder ut sig ovanpå täckmaterialet
för att utnyttja platsen medan träd och buskar
växer upp. |
|
|
 |
| Lundarna
täcks med ett lager hästgödsel, ett lager
tidningar (riktigt omlott) och ett lager hö.
På bilden hjälper några danska
permkulturvänner, som är på kurs på
Holma, oss med täckningsarbetet. |
|
Kontakt och
information
Vi som har arbetat
fram planerna för skogs- trädgården
och som leder projektet heter Arne
Jansson och Esbjörn
Wandt. Arne är specialist på
träd och andra vedartade växter medan
Esbjörns intresse främst är perenna
grönsaker. Vi har båda lång erfarenhet
av organisk-biologisk odling.
Du som är
intresserad kan anmäla dig till en
e-postlista för att kontinuerligt få
in- formation om vad som händer i
projektet. Du får gärna höra av dig
med frågor och tips.
Anmäl dig till
Esbjörn Wandt:
tel. 046-20 01 09
wandt@home.se
|
Finansiering
Projektet
finansieras av Jordbruksverket och
Naturastiftelsen.
Det ingår i Miljö-
och landsbygdsprogrammet
(LBU-programmet). Vi får ”projektstöd
för utveckling av landsbygden”.
Trädgården skall ge inspiration och
kunskap så att lantbrukare kan
komplettera sin verksamhet med en
skogträdgård om de har gårdsbutik,
”Bo på lantgård”, café,
ekoturism eller liknande.
|
|
Trädgårdens olika delar
|
Lundarna
Lundarna är knappt 200
m2 och är formade som
”cashewnötter” med den konkava
sidan mot söder. Med denna utformning får
vi en maximal solinstrålning och mesta
möjliga skogsbryn. Skogbryn är extra
produktiva eftersom växterna både kan dra
nytta av solljuset och den skyddade
”skogsmiljön”.
|
 |
| På bilden anar man
"cashewnöt-formen" på Lundarna.
Den bortre lunden är täckt med gödsel,
tidningar och halm, medan den främre ännu
bara är täckt kring träd- och
buskplantorna. |
|
|
Förutom de vanliga
fruktträden planterar vi arter som inte är
så kända i Sverige (ännu): Kvitten,
Cydonia oblonga, mispel
Mespilus germanica, härdiga mullbär
och sandpäron Pyrus pyrifolia. |
Mispel
|
|
| Vi provar också en del
intressanta bärbuskar som bärtry (Lonicera
caerulea var.edulis), bärhäggmispel
(Amelanchier alnifolia) och svartaronia
(Aronia melanocarpa). |
|
| |
Svartaronia
|
|
|
Vi planterar också
många sorters storfruktiga hassel (Corylus).
|
Storfruktig hassel
|
|
Utrymmet
under träden och buskarna kommer att
fyllas med olika sorters perenna örter
som kan användas som grönsaker och
kryddor.
|
|
|
Vi kommer att prova en
hel del hagtornsarter (Crataegus)
och släktingar till rönn och oxel (olika Sorbus-arter)
som har ätliga frukter. |
Sorbus
|
|
| Även silverbusken har
ett antal ätliga släktingar (Elaeagnus)
som skall ingå i vårt sortiment. |
|
| |
Elaeagnus
|
|
Nötparken
|
|
I ett område nordväst
om lundarna planterar vi nötträd av olika
sorter. Det handlar t.ex. om skidhickory
(Carya ovata), turkhassel
(Corylus colurna), hjärtnöt (Juglans
ailanthifolia var. cordiformis) grå
valnöt (Juglans cinerea), svart
valnöt (Juglans nigra) och valnöt
(Juglans regia). |
Korsning mellan
turkhassel och storfuktig hassel.
|
|
| |
|
Vi ska också prova olika
slags ätliga kastanjer (Castanea),
cembratall (Pinus cembra),
koreansk tall (Pinus koraiensis)
och ekar med ätliga ollon (Quercus
bicolor, Quercus macrocarpa).
|
|
|
Ätlig kastanj
|
|
Odlingsmuren
Vi vill visa hur man kan
använda solbelysta murar, klippor och
väggar för odling av värmekrävande
växter. Därför skall vi bygga upp en
halvcirkelformad mur i den norra delen av
skogsträdgården. Det skall vara extremt
väldränerat kring muren, för att de
känsliga växterna skall övervintra
bättre. Muren byggs av sten från området
och på ett sätt, så att det bildas
håligheter. De olika hålen skall fyllas med
träkubb, lera, halm, vass m.m., så att
många olika slags insekter ska kunna hitta
platser att övervintra och föröka sig på.
|
|
|
Mot muren skall vi
spaljera värmekrävande växter som t.ex. ”papaw”
(Asimina triloba), persimon
(Diospyros virginiana), dadelplommon
(Diospyros lotus) fikon,
russinträd (Hovenia dulcis) och aprikos. |
Dadelplommon
|
|
 |
Ett
brett dike har schaktats ut, där vi
lägger sten som skall utgöra
undergrunden. För att få vad som kallas
”skelettjord”, blandar vi in
gödsel mellan stenarna. Detta ger en bra
miljö för växternas rötter när de
letar sig in under grunden.
|
|
Dammarna
Dammarna är viktiga
komponenter i skogsträdgården. Den minsta
dammen skall utgöra en spegel som
reflekterar solljuset mot muren. Från denna
lilla damm skall det sippra ner vatten till
den större dammen, som har till uppgift att
spegla solljuset upp mot lundarna. I dammarna
skall vi odla ätliga växter och runtomkring
den stora dammen skall vi ha ett fuktigt
område, där vi skall odla ätliga
våtmarksväxter.
|
 |
| På bilden syns
utschaktningen, som skall bli den stora
dammen. Eftersom den ännu inte är tätad,
finns det bara vatten i den djupaste delen.
Vi har funderingar på att täta dammarna
genom konstgjord dybildning, men har ännu
inte bestämt oss. |
|
Pergolan
Huvudgången in i
skogsträdgården skall omges av en 30 meterlång
pergola. Där skall vi ha olika
klätterväxter bl.a. krusbärsaktinidia
(Actinidia arguta), minikiwi (Actinidia
kolomikta), fembladig akebia
(Akebia quinata) olika sorters vindruvor
och fjärilsranka (Schisandra
chinensis).
|
|
Surjordsområden
Vi skall anlägga ett
surjordsområde med både en våtare
och en torrare del för surjordsväxter som
t.ex. lingon (Vaccinium
vitis-idaea), vaktelbär (salal) (Gaultheria
shallon), allåkerbär (Rubus.x
stellarcticus), am. tranbär
(Vaccinium macrocarpon), olika
blåbärshybrider (Vaccinium ssp.) och
tranbär (Vaccinium oxycoccos).
|
|
Läplantering
Framförallt
på norra sidan skall vi plantera en del
växter som vindskydd. Exempel på sådana
är sibirisk ärtbuske (Caragana
arborescens), körsbärskornell
(Cornus mas), smalbladig silverbuske (Elaeagnus
angustifolia) och vresros (Rosa
rugosa).
|
|
|
Gröngödslingsväxter
Gröngödsling innebär att man odlar grödor
för att berika jorden med näringsämnen och organiskt material.
Det är ett bra sätt att förbättra jorden utan att tära
på ändliga resurser. Med vårt sätt att odla i skogsträdgården
föredrar vi fleråriga gröngödslingsväxter. En del växter,
som blåluzern (Medicago sativa), blomsterlupin
(Lupinus polyphyllus), har förmågan att binda kväve.
Andra gröngödslingsväxter t.ex. uppländsk vallört
(S. x uplandicum) och röllika (Achillea
millefolium) är effektiva på att ta upp näringsämnen
från djupare jordlager så att dessa blir tillgängliga
för andra växter.
ÅTER
TILL HUVUDSIDAN
|
|
